– – – www.mayagaorry.com – – –

Från lärling till elektriker

För den som läser till elektriker så är målet slutligen att bli godkänd yrkeselektriker som därmed får göra egna elinstallationer. Om du i framtiden vill starta och driva eget företag inom branschen så behöver du ta alla certifikat och arbeta ett visst antal timmar praktiskt. Efter det så är du godkänd och anses redo för att arbeta och driva näringsverksamhet på egen hand. Här går vi igenom några av de krav som finns på vägen från lärling till elektriker.

Certifikat
För att bli elektriker så behöver du ta certifikaten som bland andra Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, ECY, har tagit fram. Du behöver läsa vissa kurser på gymnasiet inom områden som:
• Datorteknik, kunskap om dator och hur de är uppbyggda.
• Energi, läran om hur energi skapas och omvandlas.
• Mekanik, kunskap om grundläggande fysikaliska lager och hur de påverkar konstruktioner.
• Ellära, räkna på och mäta elektricitet samt hur kretsar är uppbyggda.
• Elektronik, En förståelse för och förmåga att kunna konstruera elektriska kretsar och bygga enklare maskiner och motorer som drivs på elektricitet.
När du har läst de här kurserna så har du goda grunder för att ta första certifikatet till att bli elektriker.

Prov i elsäkerhet
Alla som numera läser till elektriker på gymnasienivå kommer att få genomgå ett prov i elsäkerhet. Det innebär rent praktiskt att man får öva på att sköta om och driva en elanläggning. Här ligger fokus på att förstå ur man gör det här på bästa sätt och håller säkerheten på en hög nivå.

Lärlingstid
Tiden som lärling är en av de viktigaste pusselbitarna i att bli färdigutbildad elektriker. Här får du arbeta ute på riktiga arbetsplatser med installationer och det som företaget du arbetar hos gör för tillfället. Du kommer att få arbeta tätt ihop med en elektriker på elfirma göteborg som är färdigutbildad och kan handleda dig i arbetet. En lärling får lön för sitt arbete och med tiden så får hen utföra allt mer krävande arbetsuppgifter och blir allt mer självgående.

Milstolpar som lärling – A-kortet
En lärling kommer att vara ute och arbeta praktiskt under hela 1600 timmar innan man anses fullvärdig som elektriker. Den första riktiga milstolpen är efter 720 timmar eller 18 veckors heltidsarbete. Då är lärlingen redo att ta det som kallas för ”A-kortet”. Med det kortet i hand så får lärlingen arbete mer på egen hand och ta sig an större projekt själv än tidigare.

Milstoplar som lärling – B-kortet
Efter ytterligare 22 veckors arbete på heltid så kommer lärlingen att ha avverkat 1600 timmar praktiskt elarbete. För den som arbetar med regelrätta elinstallationer i fastigheter eller hos privatpersoner så har man hunnit se och lära sig väldigt mycket på den här tiden för en sådan hemsida. Nästa steg är nu att ta kort B som innebär att man är redo att axla rollen som yrkeselektriker.

Montör år 1
När arbetsgivaren har signerat kortet så kan man nu ansöka om certifikat för att arbeta som elmontör. Lärlingen har nu en ny lämnat det första året, har en ny titel och kan kalla sig själv för 1:a års montör.

Vad är Elektrikergymnasiet?

Det finns ett flertal gymnasium i Sverige som utbildar sina elever till att bli elektriker. Skolor som har flera olika inriktningar beroende på vad man vill lära sig inom området. Sen finns Elektrikergymnasiet som helt och hållet riktar in sig på att enbart utbilda elektriker. Ett gymnasium för dig som verkligen vill bli specialist inom ditt område.

Inriktning redan första året

Det är relativt vanligt att gymnasieutbildningar har inriktningsval till andra året. Första året är därmed mer generellt. På Elektrikergymnasiet finns inriktningen redan med från början vilket gör att man redan första året har relativt mycket praktik och ämneskunskap. Det kan vara skönt att efter 9 år vid skolbänken få komma igång med att omsätta teori i praktik.

Under första året läser eleverna så kallade karaktärsämnen, dvs. ämnen som behövs för att bli en kunnig elektriker. Dessutom har man mycket praktik inom skolan. Andra året är det fortsatt mycket karaktärsämnen men nu kommer även en del kärnämnen och denna del ökar. Under tredje året är det en stor del praktik hos någon lokal elektriker. Tre dagar per vecka sker praktik vilket är ett utmärkt sätt att både lära sig yrket och få en fot i arbetslivet. Det inte sällan som eleverna får extrajobb på sina praktikplatser efter att de slutfört sin utbildning och därmed börja jobba.

Annan syn på läxor

En punkt som skiljer Elektrikergymnasiet mot många andra skolor är att de inte aktivt jobbar med läxor. Resonemanget är att lärarna jobbar dagtid och vill vara lediga på kvällarna – då borde även eleverna har liknande upplägg. Tanken är därmed att man ska kunna bli färdig elektriker enbart genom att följa med på lektionerna och ta till sig den kunskap som förmedlas. En elev som av någon anledning inte hinner gå in på elektrikeristockholmslän.se med kan jobba ikapp på speciell lärarledd extratid. Detta betyder inte att ingen läser läxor eller tränar till prov hemma. Men de som först och främst siktar på godkända betyg och ta sig igenom utbildning bör inte behöva träna extra. Önskas däremot högre betyg kan det behövas.

Pedagogik

Utbildningen vilar på två pedagogiska metoder – Träningspedagogik och Förmågornas pedagogik. Med träningspedagogik menas i att de lägger stor vikt vid att omvandla teoretisk kunskap i praktik. Att vara elektriker innebär att genomföra ett praktiskt jobb och att då enbart kunna vad man ska göra ”i teorin” ger knappast någon trovärdighet mot arbetsgivare eller kund.

Det betyder även att eleverna ska reflektera över sina kunskaper och hur saker fungerar i helhet. Att se sina förmågor växa fram och kunna se allt i en större process.

Ansöka till elektrikergymnasiet

Vill du bli elektriker och läsa till detta på gymnasienivå kan ansökan ske till elektrikergymnasiet via den lokala intagningsenheten. Mer information går att läsa på den nationella sidan gymnasieintagning.se.

Det är även möjligt att byta från annat gymnasium till elektrikergymnasiet i det fall man inser att den utbildning man går inte var helt passande. I detta fall ska en speciell bytesblankett fyllas i och skickas in till skolan. Mer information om skolan, ansökningsblanketter och kontaktuppgifter hittas på dess hemsida.

Problem med varmvattnet? Ring en rörmokare!

Varmvattensystem är utformade för att hålla en längre tid, men ibland kan de förstås ändå gå sönder. Som en tumregel bör ditt system hålla i cirka 10 år, men det är inte alltid att så är fallet. Om du upptäcker något av nedanstående problem, kan det vara så att du behöver ringa en rörmokare för att få ditt varmvattensystem utbytt.

Tecken på att ditt system behöver bytas ut

Följande problem kan indikera att det är dags att byta ut ditt varmvattensystem. Detta är inte någonting du bör göra själv – tillkalla hellre en professionell rörmokare.

  • En läcka i varmvattensystemet är alltid ett säkert tecken på att någon del av systemet behöver repareras. Läckor är nästan alltid en indikation på att du bör ta hjälp av en riktig rörmokare istället för att själv eller tillsammans med en hemmafixare försöka åtgärda läckan. Det är nämligen ofta så att läckor uppstår i de delar av systemet som behöver repareras vid minsta tecken på problem, eftersom hela systemet annars kan behöva ersättas.
  • Om det vatten som kommer ur kranen eller duschmunstycket har en onormal färg, kan det vara ett tecken på rost inuti vattentanken. Detta händer vanligtvis om systemet har negligerats under en längre tid. Den komponent som ska skydda vattentanken från rost har då gått sönder, trots att den borde bytts ut för länge sedan. Om ditt vatten är rostfärgat, bör du utan tvekan ringa en rörmokare. Han eller hon kommer då kunna fixa problemet och, i värsta fall, byta ut hela ditt varmvattensystem.
  • Om du upptäcker konstiga ljud från varmvattensystemet, kan det vara så att beläggning har byggts upp över tid. Ljuden kan orsakas av ångbubblor som stiger från under dessa beläggningar. En professionell rörmokare kan avlägsna beläggningarna och därmed få systemet att sluta låta konstigt, samtidigt som systemets livslängd förlängs i och med detta underhållsarbete.
  • Om du ofta behöver reparera systemet, kan det vara dags att byta ut det. Det kan nämligen visa sig vara mer kostnadseffektivt att investera i ett nytt system än att ständigt behöva ringa din rörmokare för att reparera det befintliga. Dessutom kan ett nytt varmvattensystem vara mer effektivt och därmed spara dig pengar i slutändan.
  • Om du har haft ditt system i 10 år eller mer bör du låta en rörmokare inspektera systemet. I samband med inspektionen kan rörmokaren avgöra huruvida systemet är i gott skick, eller om det kan vara dags att byta ut det inom en snar framtid.